Supernovor
En supernova är explosionen av en stjärna i rymden. Få supernovor har setts med blotta ögat och de uppträder sällan i Vintergatan – något som beräknas ske ungefär femtionde år i vår galax av vilka ett mycket litet fåtal blir synliga från jorden.
Grundläggande fakta
Explosioner av supernovor frigör ofantliga mängder energi och är bland de mest ljusstarka fenomen som registrerats i universum. De kan ses på miljarder ljusårs avstånd och är jämförbara med ljuskraften hos en hel galax.
En supernova sker inte alltid när en stjärna har slut på energi utan enbart de största stjärnorna blir supernovor (vår sol inte inräknad). En mindre känd företeelse är makronovor, vilka är ett slags supernovor, fast kraftigare och uppkommer genom att två neutronstjärnor kolliderar.
Det skedde en supernova i vårt galaktiska grannskap för cirka 30 år sedan då en stjärna i Stora Magellanska molnet exploderade. Detta är den närmast observerade supernovan någonsin i ett teleskop (det Stora Magellanska molnet befinner sig cirka 160 000 ljusårs avstånd från jorden).
Den jättestjärna (ca tusen gångens solens radie) som heter Betelgeuse, belägen i stjärnbilden Orion och en av de starkast lysande stjärnorna på natthimlen, kommer en dag troligtvis explodera i en supernova. Supernovan kommer då trots avståndet från jorden på 667 ljusår överträffa skenet från en fullmåne.
En video har producerats och i denna kan du se simulationer hur det skulle tänkas se ut både i nattljus och dagsljus när Betelgeuse exploderar.
Som tur är befinner sig Betelgeuse liksom andra stjärnor stora nog för att antändas på slutet av sina livscykler för långt från jorden för att de ska ha negativa konsekvenser på vår tillvaro. Om dessa befunnits närmare jorden skulle gammastrålningen från explosionen kunna ha mycket allvarlig inverkan på jorden. En explosion av en supernova på mindre än hundra ljusår skulle sannolikt förstöra hela ozonskiktet och mycket, eller allt, liv på jorden skulle förintas. (Det finns en del motstridande uppgifter om detta och enligt vissa teorier måste en exploderande stjärna vara inom ett tiotals ljusår för att dess strålning ska utgöra ett allvarligt hot mot jorden.)
Den av de kända stjärnor med potential att sprängas i en supernova som ligger närmast jorden är Acrux (även känd som Alta Crucis). Den finns i stjärnbilden Södra korset på cirka 320 ljusårs avstånd från solen. De finns många kandidater bland de stjärnor som kan observeras från jorden som en dag kan gå det våldsamma ödet till mötes och bli en supernova, här en är lista med sådana stjärnor.
Det finns alltså inga observerade stjärnor med potential att bli supernovor inom vad kan ses som ett kritiskt avstånd till vår planet. Nya stjärnor uppstår likväl i universum och i ett mycket vitt framtidsperspektiv skulle en supernova kunna utgöra ett hot mot jorden och dess levande organismer.
Supernova orsak till den näst största massutrotningen
Mindre känd än katastrofen för omkring 65 miljoner år sedan som blev slutet på dinosauriernas era är den som inträffade för cirka 450 miljoner år sedan. Då skedde den näst största massutrotningen av liv på jorden och den främsta kandidaten till att ha orsakat det globala dråpslaget var en supernovas gammablixt.
Gammastrålningen kan då ha förintat det mesta av allt liv och dessutom förstört ozonlagret, vilket fördröjer möjligheten för livet att återhämta sig.
Det är långt ifrån klarlagt hur frekventa potentiella katastrofer av detta slag kan vara. De är på en mental nivå mer avlägsna hot än asteroider och kometer som vi vet färdas i vårt solsystem vars och banor dessutom kan kartläggas. Då källor är extremt långt ifrån oss i form av astronomiska företeelser långt ut i universum upplevs hotet som mer avlägset. En gammablixt är också svårare att associera till eftersom dessa fenomen inte satt spår i form av kratrar.
Textkällor
- https://sv.wikipedia.org/wiki/Supernova
- https://sv.wikipedia.org/wiki/Betelgeuse
- https://sv.wikipedia.org/wiki/Acrux
- Forskning & Framsteg nr 4 2017, ”Så åldras en supernova” av Anna Davour
- Tegmark, Max (2014), Vårt matematiska universum (övers. Pär Svensson) s 469
Bildkällor
- Wiki commons; MTV Internationaln