Jupiter är den femte planeten från solen och den klart största planeten i vårt solsystem. Den känns igen genom sin röda fläck som är en gigantisk sandstorm som farit fram under hundratals år.
Jupiter är den största planeten i solsystemet och dess massa är mer än dubbelt alla de andra planeternas tillsammans. Dess diameter är elva gånger jordens. Anledningen till dess storlek beror på att vid uppkomsten av solsystemet blev det Jupiter som drog till sig mest av det överblivna gas och stoft efter att solen bildats.
Till skillnad från planeterna närmare solen som är stenplaneter är Jupiter en gasplanet (avståndet till solen är drygt fem gånger avståndet mellan solen och jorden). Gasjätten saknar fast mark och består av skikt av gasmoln och flytande väte ända in mot kärnan. Den tros ha en fast inre kärna som består av sten, metall och is. Gasplaneter har starkare magnetfält än stenplaneter och Jupiters magnetfält är starkare än någon annan av solsystemets gasplaneter.
Solsystemets jätte är en ogästvänlig planet med stormar och blixtnedslag utan like på jorden. Temperaturerna varierar från cirka -160 grader i övre lagren av atmosfären till över 20 000 grader i en otroligt het kärna. Det enorma gravitionella trycket och den snabba rotationen (planeten roterar med en hastighet av ca 13 km/s) är orsaken till de höga temperaturerna i planetens centrum. Det är också anledningen till Jupiters starka magnetfält.
Då himlakroppen saknar fast mark är det omöjligt att landa på den. Däremot sändes 1989 sonden Galileo till Jupiter som efter lagt sig i omloppsbana sköt ut en mindre sond in i gastäcket. Den mindre sonden gjorde mätningar och skickade tillbaka signaler under cirka en timma innan den krossades av trycket och värmen.
Atmosfären består av väte (86,4 %) och helium (13,6 %). Planeten skyms av ett molnskikt bestående av bland annat vatten, metan, ammoniak, fosfin och etan. Dess utseende utgörs av främst röda, bruna och gula gasmoln. Det oregelbundna mönstret som syns på närmare håll kommer sig av de extrema vindarna. Särskilt synbar är den ”Stora röda fläcken” som lätt kan iakttas på klotets ena sida och fått sitt utseende efter en månghundraårig storm som fortfarande pågår.
Axelns lutning är bara tre grader, vilket innebär att himlakroppen roterar i stort sett upprätt och att det inte förekommer varierade årstider i klimatet. En dag varar bara knappt tio timmar, vilket är kortast av samtliga planeter i solsystemet.
Denna 3D-modell visar Jupiter som ett klot som det skulle se ut om man såg det utan dess skikt av tjock atmosfär. Klicka eller dubbelpeka och använd muspekaren eller fingret för att snurra på klotet.
Jupiter har 79 månar (antalet kan komma att öka då många upptäckts under senare år och eventuellt fler finns att upptäcka). Dessa brukar delas in i inre och yttre månar. De inre månarna kallas ibland reguljära månar och är sådana som tillkommit i samband med att planeten bildades och av samma materia. De yttre månarna är objekt som fångats in av planetens gravitationskraft och hamnat i omloppsbana som satelliter.
De inre och ursprungliga månarna är åtta till antalet listas nedan med namn efter deras storlekar:
Ganymedes, Callisto, Io och Europa är i särklass vad gäller storlek och är de enda av månarna som är jämförbara med vår egen måne i storlek (den största, Ganymedes, har ungefär dubbelt så stor massa som vår måne).
Flera av månarna är geologiskt aktiva med bland annat vulkaner som ett resultat av Jupiters stora gravitationskraft som hettar upp deras innandömen. Det är en anledning till misstankarna om att det kan finnas flytande hav under istäcket bland annat på månen Europa.
Medan det inte finns några större utsikter att finna liv på Jupiter på grund av dess extrema förhållanden gällande temperatur och tyngdkraft är potentialen större på några av dess månar. Särskilt Europa brukar utpekas som en plats där chanserna är relativt goda för levande organismer.
Voyager 1 passerade planeten 1979 och tog de första närbilderna som skickades tillbaka till jorden. Då upptäcktes också att Jupiter har ett tunt ringsystem.
1995 sändes rymdsonden Galileo på expedition mot Jupiter och placerades i omloppsbana. Under flera år tog den tusentals bilder dittills oöverträffade i detaljer.
NASA-sonden Juno hamnade i omloppsbana kring Jupiter 2016 och har bland annat bidragit med ny kunskap om planetens atmosfär.
