• Solsystemet
  • Hur många planeter finns i solsystemet? Pluto förklarad

Hur många planeter finns i solsystemet? Pluto förklarad

Linus Bergqvist

Linus Bergqvist

|

30 oktober 2026

Solens solsystem med åtta planeter som kretsar runt den. En fråga som många ställer sig är: hur många planeter finns det?

När Pluto fortfarande lärdes ut som solsystemets nionde planet var svaret enkelt, men i dag ser den officiella räkningen annorlunda ut. Solsystemet har åtta planeter, och här får du veta vilka de är, varför Pluto inte längre räknas som en planet och hur astronomer skiljer planeter från dvärgplaneter och andra himlakroppar.

Det korta svaret är åtta planeter i vårt solsystem

  • Antalet är 8: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.
  • Pluto är en dvärgplanet sedan den astronomiska definitionen ändrades 2006.
  • De fyra inre planeterna är stenplaneter, medan de fyra yttre är gas- eller isjättar.
  • En planet måste bland annat kretsa kring solen, vara tillräckligt massiv för att bli nästan rund och dominera sin omloppsbana.
  • Planet nio är fortfarande en hypotes och har inte bekräftats.

Solen och åtta planeter i solsystemet. En illustration som visar hur många planeter finns det.

Vilka är solsystemets åtta planeter

Räknat från solen kommer planeterna i följande ordning: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. De fyra första ligger närmast solen och består huvudsakligen av sten och metall. Därefter kommer de betydligt större yttre planeterna.

Planet Typ Det som utmärker den
Merkurius Stenplanet Den minsta planeten och den närmaste solen
Venus Stenplanet Den hetaste planeten på grund av sin täta atmosfär
Jorden Stenplanet Den enda planeten där liv är känt
Mars Stenplanet Den röda planeten med spår av ett våtare förflutet
Jupiter Gasjätte Den största planeten i solsystemet
Saturnus Gasjätte Känd för sitt omfattande ringsystem
Uranus Isjätte Roterar nästan liggande på sidan
Neptunus Isjätte Den yttersta planeten och en av de mest vindrika

Jag tycker att indelningen i stenplaneter och jätteplaneter gör solsystemet lättare att förstå än en ren namnlista. Den visar att planetsystemet förändras tydligt från den täta, varma regionen nära solen till de kalla och avlägsna områdena längst ut.

Varför räknas Pluto inte längre som en planet

Pluto upptäcktes 1930 och kallades länge för den nionde planeten. När fler liknande objekt hittades i Kuiperbältet, ett område fyllt av isiga kroppar bortom Neptunus, blev det svårare att försvara Pluto som en fullvärdig planet i samma kategori som jorden eller Jupiter.

År 2006 fastställde Internationella astronomiska unionen tre villkor för en planet i solsystemet. Den ska kretsa kring solen, ha tillräcklig massa för att bli nästan rund och ha rensat sin omloppsbana från andra jämförbara objekt.

Pluto uppfyller de två första kraven, men inte det tredje. Pluto delar sin region med många andra kroppar och har därför klassificerats som dvärgplanet. Det betyder inte att Pluto är oviktig eller liten i vetenskaplig mening. Tvärtom är den ett fascinerande exempel på hur ett nytt fynd kan tvinga fram bättre definitioner.

Det vanliga missförståndet är att Pluto skulle ha “försvunnit”. Den finns kvar på samma plats, men kategorin har ändrats. Även Ceres, Eris, Haumea och Makemake räknas som officiellt erkända dvärgplaneter.

Vad skiljer en planet från en dvärgplanet

Skillnaden handlar inte bara om storlek. En dvärgplanet kan vara rund och kretsa kring solen precis som en planet, men den har inte tillräckligt gravitationellt inflytande för att dominera sin omloppszon.

Kännetecken Planet Dvärgplanet
Kretsar kring solen Ja Ja
Är nästan rund Ja Ja
Har rensat sin omloppsbana Ja Nej
Exempel Jorden och Neptunus Pluto och Ceres

Formuleringen om en “rensad omloppsbana” betyder inte att planeten har sopat bort varje asteroid eller komet. Det handlar om att planeten är det tydligt dominerande objektet i sin del av rymden. Jorden delar till exempel sin bana med små kroppar, men ingen av dem är i närheten av jordens gravitationella inflytande.

Här märks också en viktig vetenskaplig princip som jag ofta återkommer till. Klassificeringar är verktyg för att beskriva naturen, inte eviga etiketter. När observationerna blir bättre kan definitionerna behöva justeras.

Hur många planeter finns det utanför solsystemet

Om frågan gäller hela universum finns inget slutgiltigt antal. Astronomer har bekräftat tusentals exoplaneter, alltså planeter som kretsar kring andra stjärnor än solen, och nya upptäckter görs löpande. Dessutom pekar statistiska studier på att planeter är mycket vanliga i Vintergatan.

Det går därför att säga att det finns fler planeter än vi kan räkna individuellt, men inte att vi känner till det exakta antalet. Många ligger så långt bort att de inte kan fotograferas direkt. I stället avslöjas de genom små förändringar i stjärnans ljus eller genom stjärnans rörelse när planetens gravitation drar i den.

Det är viktigt att skilja mellan bekräftade exoplaneter och kandidater. En kandidat kan se lovande ut i mätningarna, men behöver ytterligare observationer innan forskare kan kalla den bekräftad. Samma försiktighet gäller den omtalade Planet nio, som ibland nämns som en möjlig stor planet långt bortom Neptunus.

Finns Planet nio på riktigt

Planet nio är en teoretisk planet som skulle kunna förklara vissa ovanliga omloppsbanor hos avlägsna objekt i solsystemets yttersta delar. Hypotesen är intressant eftersom gravitationen från en osedd planet skulle kunna påverka dessa banor över mycket lång tid.

Men det finns en avgörande skillnad mellan en matematisk förklaring och en upptäckt. Planet nio har ännu inte observerats direkt, och den ingår därför inte i det officiella antalet. Solsystemet har fortfarande åtta bekräftade planeter.

Jag skulle därför vara försiktig med rubriker som påstår att en nionde planet redan har hittats. Den vetenskapligt korrekta formuleringen är att det finns en hypotes som testas genom fortsatta observationer.

Åtta planeter räcker för att förstå den stora bilden

Det raka svaret är alltså åtta planeter. Pluto är en dvärgplanet, medan andra mindre kroppar, månar, asteroider och kometer tillhör olika kategorier i solsystemets större familj.

Det mest användbara sättet att minnas ordningen är att börja vid solen och dela upp planeterna i två grupper. Merkurius, Venus, jorden och Mars är stenplaneter. Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus är stora gas- eller isrika planeter med helt andra miljöer än vår egen värld.

Det officiella antalet kan ändras om en ny planet upptäcks och bekräftas, men tills dess är åtta den korrekta siffran. Det är också en bra påminnelse om att rymden inte blir mindre fascinerande bara för att svaret är enkelt.

Vanliga frågor

Planeterna är Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. De fyra första är stenplaneter, medan Jupiter och Saturnus är gasjättar och Uranus och Neptunus är isjättar.

Pluto kretsar kring solen och är nästan rund, men den har inte rensat sin omloppsbana från andra jämförbara objekt. Eftersom Pluto delar sin region med många kroppar i Kuiperbältet klassificeras den som dvärgplanet.

Båda ska kretsa kring solen och vara tillräckligt massiva för att bli nästan runda. En planet måste dessutom dominera sin omloppszon, medan en dvärgplanet inte har rensat sin omloppsbana.

Nej. Planet nio är en hypotes som bygger på att en osedd planet kan påverka omloppsbanorna hos avlägsna objekt. Den har ännu inte observerats direkt, så det officiella antalet planeter är fortfarande åtta.
Betygsätt artikeln

Genomsnitt: 5.0 / 5 · 4 betyg

Taggar

planeter dvärgplaneter exoplaneter gasjättar isjättar

Dela inlägget

Autor Linus Bergqvist
Linus Bergqvist
Jag heter Linus Bergqvist och har över 10 års erfarenhet inom universum, astronomi och vetenskapshistoria. Mitt intresse för dessa ämnen började som en nyfikenhet under barndomen, när jag ofta ställde frågor om stjärnorna och planeternas mysterier. Jag brinner för att förklara komplexa koncept på ett enkelt och förståeligt sätt, så att fler kan få en djupare förståelse för vår plats i kosmos. Jag skriver främst om de senaste trenderna inom astronomi, samt de historiska aspekterna av vetenskapens utveckling. Jag lägger stor vikt vid att kontrollera källor och jämföra information för att säkerställa att det jag presenterar är både korrekt och aktuellt. Genom att organisera kunskap på ett klart och tydligt sätt hoppas jag kunna göra dessa fascinerande ämnen tillgängliga för alla, oavsett förkunskaper.
Kommentarer (0)
Lägg till en kommentar