Har du någon gång sett en fullmåne lysa över en ljus svensk vårkväll och undrat om den verkligen kan vara blå? Fenomenet handlar egentligen om månens rytm i förhållande till kalendern, inte om månens färg. Här förklarar jag vad en blå måne är, varför den uppstår, när nästa syns från Sverige och hur du får bäst utbyte av observationen.
Det här gör fenomenet särskilt intressant
- Definitionen: Den andra fullmånen under samma kalendermånad kallas vanligtvis blå måne.
- Färgen: Månen blir normalt inte blå, utan ser ut som en vanlig fullmåne.
- Orsaken: Månens synodiska omlopp tar cirka 29,5 dygn, medan månaderna är olika långa.
- År 2026: Den andra fullmånen i maj infaller den 31 maj kl. 10.45 svensk tid.
- Bästa utrustningen: Du behöver inget teleskop. Klara ögon, en mörk plats och fri sikt räcker långt.
Vad en blå måne faktiskt betyder
I modern användning syftar uttrycket på den andra fullmånen i samma kalendermånad. Det är den definition de flesta möter i dag, även om begreppet historiskt har haft en annan betydelse.
Den äldre astronomiska definitionen handlar om en årstid med fyra fullmånar. Då kallas den tredje fullmånen för blå måne. Skillnaden spelar sällan någon praktisk roll för den som vill titta på himlen, men den förklarar varför astronomiska källor ibland ger två olika förklaringar.
| Variant | Definition | Hur ofta |
|---|---|---|
| Månatlig | Den andra fullmånen i en kalendermånad | Cirka vartannat till vart tredje år |
| Säsongsbunden | Den tredje fullmånen under en årstid med fyra fullmånar | Också relativt sällan |
Jag tycker att den viktigaste saken att komma ihåg är att namnet beskriver kalendern, inte månens utseende. För blotta ögat ser den ut som vilken fullmåne som helst.

Varför två fullmånar kan rymmas i samma månad
Månen återkommer till samma fas efter ungefär 29,53 dygn. Det kallas en synodisk månad och är tiden från en nymåne till nästa. Eftersom en kalendermånad kan vara 30 eller 31 dagar lång finns det ibland tillräckligt med utrymme för två fullmånar.
Det kräver att den första fullmånen inträffar tidigt i månaden. Om den sker den 1:a eller 2:a och nästa kommer ungefär 29 och ett halvt dygn senare, hamnar även den andra fullmånen före månadens slut. I februari är det däremot omöjligt med två fullmånar, eftersom månaden aldrig är tillräckligt lång.
Fullmåne uppstår när jorden ligger ungefär mellan solen och månen. Solens ljus träffar då den sida av månen som vetter mot jorden. Det är jordens och månens rörelser runt solen och varandra som gör att månfasen långsamt förskjuts i kalendern.
När kan du se den från Sverige 2026
Årets månatliga blå måne inträffar i maj. Den första fullmånen är 1 maj 2026 kl. 19.23, och den andra infaller 31 maj kl. 10.45 svensk tid. Tidpunkten gäller själva fullmåneögonblicket, inte en begränsad visningsperiod.
Det betyder inte att månen bara går att se exakt då. Den ser nästan full ut kvällen före och kvällen efter, men den faktiska synligheten beror på månens uppgång, dagsljuset, moln och din plats i Sverige. I slutet av maj är nätterna dessutom ljusa, särskilt längre norrut.
Om jag planerar en observation skulle jag därför inte låsa mig vid en enda minut. Jag skulle kontrollera månens uppgång för min ort och välja en plats med fri sikt mot den del av horisonten där månen kommer upp. En strand, höjd eller öppen äng fungerar ofta bättre än en innergård mellan höga hus.
Blir månen verkligen blå
Nej, inte på grund av månfasen. Under normala förhållanden är månen vit, gulaktig eller orange, beroende på hur högt den står över horisonten och hur mycket atmosfärens partiklar sprider ljuset.
En faktiskt blåaktig måne är mycket ovanlig och kan uppstå när stora mängder partiklar från exempelvis vulkanutbrott eller omfattande skogsbränder finns i atmosfären. Partiklarna kan filtrera bort vissa våglängder av ljuset. Det är alltså atmosfären, inte fullmånen, som i så fall skapar färgförändringen.
En röd eller kopparfärgad måne är något annat. Det kan bero på låg position över horisonten, men också på en månförmörkelse. Därför ska en blå måne inte blandas ihop med en blodmåne, supermåne eller månförmörkelse. De beskriver olika saker.
Så observerar du fenomenet utan avancerad utrustning
För den här typen av observation är fri sikt och rätt tid viktigare än dyr utrustning. Månen är så ljusstark att den går att se från nästan alla miljöer, även i en stad. Mörker hjälper mest om du också vill studera stjärnor runt omkring.
- Kontrollera månens uppgång och nedgång för din ort.
- Välj en plats där träd, hus och berg inte skymmer horisonten.
- Låt ögonen vänja sig vid mörkret i ungefär 10 till 15 minuter.
- Använd kikare om du vill se kratrar och ljusa strålsystem tydligare.
- Fotografera med stöd eller stativ och sänk exponeringen så att månens yta inte blir helt vit.
Jag brukar rekommendera kikare framför ett litet teleskop för nybörjare. Kikaren ger ett bredare synfält och gör det lättare att hitta månen, medan ett teleskop kräver mer noggrann inställning. Förvänta dig inte heller att månen ska fylla hela bilden i en mobilkamera utan extra optik.
Det viktigaste att bära med sig från majhimlen
Fenomenet är ett fint exempel på hur månens naturliga cykel inte passar perfekt in i vår kalender. År 2026 får Sverige en andra fullmåne i maj, men den kommer inte att lysa blått och den kräver ingen särskild utrustning för att upplevas.
Välj en kväll nära den 31 maj, se till att horisonten är fri och låt blicken stanna kvar en stund. Det är ofta först efter några minuter som man börjar lägga märke till månens detaljer, färgskiftningarna nära horisonten och den långsamma rörelsen genom himlen.