Frågan om hur många satelliter det finns har två svar, eftersom ordet kan betyda både konstgjorda satelliter runt jorden och naturliga satelliter, alltså månar, i solsystemet. Här får du de aktuella siffrorna, en tydlig förklaring av vad som faktiskt räknas och varför olika källor ibland visar olika tal. Jag går också igenom vad som är mest användbart att minnas om du vill ha ett snabbt, korrekt svar.
De viktigaste siffrorna i korthet
- Om du menar konstgjorda satelliter runt jorden är den bästa ungefärliga siffran just nu cirka 15 200 fungerande satelliter.
- ESA:s bredare statistik räknar också cirka 17 610 objekt som fortfarande finns i rymden och cirka 44 870 spårade objekt, men där ingår mycket mer än bara satelliter.
- Om du menar naturliga satelliter i solsystemet finns det 891 bekräftade månar enligt NASA:s senaste sammanställning.
- Jupiter har 101 bekräftade månar, Saturnus 274, Uranus 27 och Neptunus 16.
- Mars har 2 månar, jorden 1, medan Merkurius och Venus inte har några.
- Det exakta svaret ändras över tid eftersom nya satelliter skjuts upp och nya månar bekräftas.
Vad du egentligen räknar när du frågar om satelliter
Det första jag brukar reda ut är skillnaden mellan konstgjorda satelliter och naturliga satelliter. Konstgjorda satelliter är sådant människan har skickat upp, till exempel kommunikationssatelliter, vädersatelliter och navigationssatelliter. Naturliga satelliter är kroppar som kretsar kring planeter, dvärgplaneter eller andra småkroppar, alltså det vi oftast kallar månar.
Det är därför samma fråga kan få två helt olika svar. Om du vill veta hur många satelliter som finns i omloppsbana runt jorden handlar det om en snabbt växande mängd teknisk utrustning. Om du i stället tänker på solsystemet som helhet handlar det om månar, där antalet är mycket större än de flesta anar. Det är också därför jag brukar börja med att skilja på jordbana och solsystemets månar innan man drar några slutsatser.
Så många konstgjorda satelliter kretsar runt jorden just nu
Om du söker ett praktiskt svar om satelliter runt jorden är den mest användbara siffran i dag att det finns cirka 15 200 fungerande satelliter i omlopp. Det är den siffra jag skulle använda om någon bad mig sammanfatta läget i en mening. Enligt ESA:s Space Environment Statistics finns dessutom ungefär 17 610 objekt som fortfarande finns i rymden och cirka 44 870 spårade objekt i katalogerna.
Skillnaden mellan de här talen är viktig. De spårade objekten är inte samma sak som satelliter. Där ingår också uttjänta raketsteg, fragment och annat rymdskrot. När man bara vill veta hur många satelliter som faktiskt fungerar är det alltså de aktiva eller fungerande satelliterna som är mest relevanta.
| Vad som räknas | Ungefärligt antal | Vad siffran betyder |
|---|---|---|
| Fungerande satelliter | 15 200 | Satelliter som fortfarande är operativa och används. |
| Objekt som fortfarande finns i rymden | 17 610 | Inkluderar fungerande satelliter, inaktiva satelliter och annat som inte brunnit upp ännu. |
| Spårade objekt i katalog | 44 870 | Det här är den bredaste kategorin och omfattar mycket mer än satelliter. |
Det här är också skälet till att rubriker om satellitmängden ofta låter olika i nyhetsflödet. En rapport kan tala om aktiva payloads, en annan om katalogiserade objekt och en tredje om allt som fortfarande kretsar runt jorden. Det är inte nödvändigtvis motstridiga siffror, bara olika sätt att räkna. Nästa fråga blir därför hur det ser ut om man byter från konstgjorda satelliter till solsystemets naturliga satelliter.
Solsystemets naturliga satelliter är fler än de flesta tror
Om du med satelliter menar månar blir svaret mycket större. NASA anger att det fanns 891 bekräftade månar i solsystemet den 25 mars 2025. Av dessa kretsar 421 kring planeter, inklusive Pluto, medan mer än 470 hör till dvärgplaneter, asteroider och transneptunska objekt, alltså kroppar bortom Neptunus bana.
Det här är ett bra exempel på varför ordet satellit kan bli lite lurigt i astronomi. Många tänker spontant på jordens satelliter, men i den naturvetenskapliga betydelsen är en måne också en satellit. Och där blir bildens skala plötsligt helt annorlunda.
| Kropp | Bekräftade månar | Kort kommentar |
|---|---|---|
| Merkurius | 0 | För nära solen för att hålla kvar någon måne. |
| Venus | 0 | Ingen känd måne. |
| Jorden | 1 | Vår egen Måne, jordens enda naturliga satellit. |
| Mars | 2 | Phobos och Deimos, båda mycket små och sannolikt infångade objekt. |
| Jupiter | 101 | Det är ett enormt månsystem med många små kroppar i omlopp. |
| Saturnus | 274 | Flest bekräftade månar i hela solsystemet. |
| Uranus | 27 | Färre än Saturnus och Jupiter, men fortfarande ett rikt system. |
| Neptunus | 16 | Triton är den största och mest ovanliga av dem. |
En detalj som ofta förbises är att månar inte bara finns runt planeter. De kan också kretsa kring dvärgplaneter och andra småkroppar, vilket är en av anledningarna till att totalsiffran växer när astronomer hittar nya objekt. Det betyder att solsystemets satelliter är ett rörligt mål, inte en statisk lista. Därför är nästa steg att förstå varför siffrorna ändras och varför källor ibland verkar säga olika saker.
Därför ändras siffrorna från månad till månad
Siffran för satelliter är inte fast, och det är bra att vara vaksam på det. Jag brukar dela upp orsakerna i fyra delar:
- Nya uppskjutningar ökar antalet konstgjorda satelliter snabbt, särskilt i låg omloppsbana runt jorden.
- Avförda satelliter och objekt som brinner upp vid återinträde minskar antalet som faktiskt finns kvar i bana.
- Olika definitioner gör att vissa källor bara räknar aktiva satelliter, medan andra även tar med döda satelliter och rymdskrot.
- Nya astronomiska upptäckter gör att antalet naturliga satelliter i solsystemet fortsätter att justeras när forskare bekräftar nya månar.
För naturliga satelliter finns dessutom ett extra lager av osäkerhet: ibland upptäcks en ny liten måne, men den behöver bekräftas av den internationella astronomiska unionen innan den räknas fullt ut i de officiella listorna. Det är därför Jupiter, Saturnus och Neptunus kan få nya siffror över tid, även om förändringen för den enskilda läsaren verkar liten. När man väl förstår det här blir det mycket lättare att tolka rubriker utan att bli förvirrad.
Den siffra jag själv skulle använda i praktiken
Om jag skulle ge ett kort och användbart svar i en artikel eller presentation skulle jag säga så här: det finns ungefär 15 200 fungerande konstgjorda satelliter runt jorden, och 891 bekräftade naturliga satelliter i solsystemet. Det är den mest redliga formuleringen eftersom den skiljer mellan teknik i omloppsbana och himlakroppar som alltid har funnits där.
Det viktigaste att ta med sig är alltså inte bara själva antalet, utan vad siffran faktiskt avser. När du skiljer på aktiva satelliter, objekt som fortfarande kretsar runt jorden och naturliga satelliter i solsystemet blir bilden tydlig, och då ser du också varför samma fråga kan få flera olika svar utan att någon egentligen har fel.
